Ett rött skynke-hjärtan i ögonen och ingen som lämnade vagnen!

Storbuset har en påtvingad kärlek: Luva-en liten tjej, lika gammal, klasskamrat dessutom samt dotter till mamman och pappans kära vänner.

Barnen har således träffats (vare sig de velat eller inte) ända från födseln.

Att Luvan väcker känslor hos Storbuset går inte att ta fel på. Antingen reagerar han som en tjur vid åsynen av ett rött skynke eller så får han stora hjärtan i de blå ögonen och ritar teckningar med hjältar och prinsessor till den lilla damen i fråga. På kalas bjudes absolut INGA TJEJER! Absolut INTE men LUVAN måste ju komma.

Idag vankades utflykt för Bröderna Bus. Med tåg till Göteborg tillsammans med Luvan och hennes mamma. Det var ju inte så bra. Eller så var det det? Eller kanske inte? Nä, det var inte bra. Fast det glömdes bort. Och så var det jättekul!

De Stora Små var ju självklart tvungna att tävla, kivas, retas, tjafsa och slåss en smula innan de kom överens och slutligen gaddade ihop sig mot de goda mödrarna. Detta för att så snabbt som möjligt komma in på Lek o Bus-landet.

Under tågresan hem var inte bara De Stora Små trötta, utan även mammorna samt LILLEBROR BUS. Och då blir det livat. Då, om någonsin så är det mutor som gäller. Fostra får mammor göra vid tillfällen då hot kan verkställas (barn är inte dumma om nu någon trodde det, de känner igen ett tillfälle då utpressning funkar).

Men det var en lyckad resa! Med Busbrödernas mammas mått mätt väldigt lyckad. Ingen reste sig (med djupa suckar och packningen under armen) och lämnade vagnen under pågående resa(mamman minns hur hon förra gången successivt blev lämnad ensam och det var inte för att tåget stannade....). Ett gott betyg! Om det var för att Bröderna Bus och Luvan skötte sig bättre denna gång eller om det hade nåt att göra med att tåget var fullsatt låter mamman bli att tänka på...

Nästa gång det blir Göteborg så åkes det bil. Papporna kör. Papporna och barnen härjar loss på Lek o Bus. Mammorna shoppar i godan ro på NK.

Det har mammorna bestämt!