Varför sova när man kan vara vaken?

Storebror Bus härjade med pappan denna morgon. Det hördes att pappan var oerhört stressad och det märktes tydligt att Busbrodern Den Äldre var på ett (även för honom) ovanligt långsamt humör. Mamman sov räv och hörde hela skådespelet. Å ena sidan så förstod hon pappans frustration och förtvivlan men å andra kan hon inte låta bli att småflina iaf lite grand. För det faktum att Storbusets saktfärdighet gått i rakt nedstigande led går inte att ta miste på. Många många är de som väntat och väntat på Busbrödernas pappa "Mannen Som Inte Kan Skynda Sig".

Men att sova räv hade mamman inget för alls. I samma stund som dörren slog igen efter far och son Den Äldre så vaknade Lillebror Bus och nån sovmorgon var det inte tal om. Nej nej här skulle upp och lekas, lite frukost i form av youghurt och cornflakes slank bokstavligt talat ned i farten( och på andra ställen också för den delen).

Mamman visste att Lillbuset behövt sova mer denna morgon och att snart snart skulle det frejdliga humöret på ett ögonblick bytas ut mot ett humör som bara en trött ettochetthalvt-åring kan uppvisa. Mamman skyndade sig således aldrig så mycket men halvvägs i duschen kollapsade Busbrodern Den Yngre. Nu skulle bara bäras. Och det går ju inte i duschen. Särskilt inte som Den Lilla Vrålapan hatar vatten.

Det blev en svettig halvtimma innan mamman klätt sig och tvingat på Lillbuset ytterkläder. När den lille trötte Busbrodern väl var klar för en sovstund i vagnen låg han och snuttade med den långt ifrån rena hallmattan med den ännu skitigare gosenallen i famnen. Mamman tyckte hon hade ett kanonläge:) Lillbuset skulle ju alla gånger tvärslockna i vagnen och säkert sova i ett par timmar iaf. En skön promenad i solen och kanske köpa ett par snygga solbrillor också. Så tänkte sig den krassliga modern sin förmiddag.

Så blev det INTE. Väl ute i vagnen så kämpade sig Lillbuset om och om igen upp från liggläge. Hade man kunnat läsa hans tankar hade de varit: jag är skittrött men jag ska INTE sova-jag är skittrött men jag ska INTE sova....

Så det blev inga solbrillor och heller ingen lugn promenad. Det blev nån slags kampsportsvariant där skaka-vyssja-brotta ned är huvudmomenten. Mamman vann inte skall tilläggas...
Då storebror Bus hämtades var Lillebroren ett vrak av trötthet och skrek hela vägen hem. Mamman fick sätta allt annat på väntelistan utom just att få det Lilla monstret i säng.

Då Lillebror äntligen somnat och mamman kan vila sina värkande bihålor så ringer på dörren en skänk från ovan-det är Storebror Bus bästa kompis och hans mamma som undrar om inte Storbuset vill följa med hem och leka. Det vill (och vågar efter en viss tvekan) han och mamman ser sin chans att kanske äta lite mat sittande på en stol och vila det värkande huvudet.

HAHA-ack vad man kan bedra sig. Knappt har mamman placerat rumpan på stolen med en tallrik varm(!) mat framför sig så hörs ifrån sovrummet:

-Mamma, mamma, pappa, pappa, MAMMA!!

Då gav mamman upp. Stängde dörren till köket och låtsade som om inte disken och all oreda där inne fanns. Fanns ju inte mycket att göra mer än att hämta den Lille Busbrodern. Så låg de där i soffan. Eller mamman låg och Lillbuset klättrade på och matade mamman med låtsasmat.

Men storebror Bus kom hem och hade haft jättekul:) Pappan kom hem och tog hand om disken. Bägge Busbröderna somnade snällt och imorgon är en ny dag:)